Pappa

Nu har jag sagt hej då, det gjorde jag framme vid kistan.

Jag vet inte hur man ska förklara sorg egentligen. Det är en så individuell process. Just nu känner jag något slags lugn i alla fall. Nu ska jag börja leva mitt liv igen, har gått på sparlåga ett tag känns det som. Redan idag kände jag mig gladare, även fast vi hade redovisningar och långa föreläsningar. Återkommer med hur det går!

<3